Pressmeddelande 2018-12-07

När förutsättningarna förändras

BTEA kommer från årsskiftet 2018/2019 att avskaffa säkringstariffen (fast och rörlig avgift) och debitera samtliga uttagskunder via effekttariff (fast och effektavgift). Det innebär att den rörliga transportavgiften (öre/kWh) slopas och ersätts av en effektavgift (kr/kW). Förändringen har i huvudsak två motiv, att via tarifferna styra elanvändningen mot ett effektivare utnyttjande av elnätet samt att ge kunderna en ökad möjlighet att kunna påverka sin elnätskostnad. Resultatet kommer att skapa en rättvisare fördelning av kostnaderna mellan de som förbrukar mindre el samtidigt (mindre effekt) och de som förbrukar mer el samtidigt (mer effekt).

Bakgrund

Elnätet har funnits i ett drygt sekel och från början handlade det mest om enskilda ljuspunkter och kanske någon elmotor. Genom att räkna antalet lampor m.m. så fick man till något som kallades tariffenheter och som under många år kom att utgöra grund för debiteringen.

När de första elmätarna installerades fick man en bättre grund för individuell debitering men både tariffkonstruktionerna och prisläget varierade mellan de olika eldistributörerna. 1947 fanns det hela 3 700 elnätägare med tillsammans cirka 11 000 tariffer.

1963 infördes säkringstarifferna vilket innebar att man förutom den egna förbrukningsvolymen kunde debitera utifrån huvudsäkringens storlek. Redan då övervägde man att införa effektmätning, vilket också kom att tillämpas för kunderna med de största säkringarna. Däremot nöjde man sig med säkringstariffen för det stora flertalet, eftersom det var billigare med årsavläsningar. Effektmätaren var också dyrare då den förutom energi behövde kunna hantera tid.

Ellagen

Det är ellagen som i grunden bestämmer. Nättarifferna ska bl.a. vara skäliga, objektiva och icke diskriminerande. Dessutom ska de skapa förutsättningar för en effektiv användning av elnätet, både produktion och konsumtion. BTEA kan nu svara upp emot alla dessa krav efter att ha genomfört detta, vårt sista steg på vägen bort från den gamla säkringstariffen, den som skapades i en annan tid när fokus låg på den energi som vi levererade.

Men ellagen har förändrats åtskilliga gånger de senaste decennierna. 1996 avreglerades elmarknaden och året därpå kom förbudet mot preliminärdebitering vilket i praktiken innebar att fjärravläsning infördes. Trots den stora kostnaden så var det alternativet fördelaktigt jämfört med manuell avläsning av alla mätare tolv gånger per år.

Fjärravläsningen innebar att frågan om effektmätning aktualiserades på nytt. Det var dock en utmaning att hantera alla mätvärden, Det är trots allt lite skillnad mellan att hantera 8760 timvärden för varje enskild kund jämfört med tolv månadsavläsningar.

Energi- och effektutvecklingen

Vårt elnät levererar idag cirka 150 000 000 kWh varje år. Vi skulle i princip kunna dubblera denna siffra, men bara om uttaget hamnar under tider med låg belastning.

Nu ser inte kundernas behov ut på det viset. Det är koncentrerat till morgon, eftermiddag och kväll samt några speciella veckor varje år. Då ställs det extrema krav på vårt elnät, när alla stugor och lägenheter är fullbelagda, skidliftar och snökanoner går för fullt och temperaturen faller. Dessutom slår tillväxten inom fjällvärlden nya rekord gång på gång.

Konsekvensen är att vi står inför ett effektproblem, inte ett energiproblem.

Därför slopar vi den rörliga energiavgiften (öre/kWh) från 1 januari 2019 och inför istället en effektavgift (kr/kW). Den fasta avgiften (kr/år) kommer att bli kvar för att täcka kostnaderna för mätning och debitering m.m. samt inte minst för kundens tillgång till ett spänningssatt elnät.

Det är skillnad på energi och effekt

På alla elapparater finns en märkning som visar hur mycket effekt den behöver. På vattenkokaren kan det stå 2000 watt (W). På elementet eller fläkten finns det ofta flera lägen, kanske 600 respektive 1200 W. Det motsvarar 2 kilowatt (kW) respektive 0,6 och 1,2 kW.

Räkna ihop de högsta värdena på varje apparat så får du fram installerad effekt, det vill säga hushållets totala effektbehov om alla apparater används samtidigt.

Om säkringen för ett vanligt eluttag är 10 A så kan du maximalt ta ut 2,3 kW innan säkringen går sönder.

Huvudsäkringarna sitter i mätarskåpet och de är tre, en för varje fas. Där kan du på 16 A maximalt ta ut ungefär 11,2 kW, och det dubbla om du har 35 A.

Badtunnan kan förklara vad effekt är

Det är kanske lättare att förstå begreppet effekt om man jämför det med att fylla en badtunna med vatten. Om du har en tunn trädgårdsslang och en liten pump så får du vänta en stund på att tunnan ska bli fylld. Det blir dyrare om du vill fylla tunnan snabbt för då krävs en grövre slang och en större pump. Vattenmängden i den fyllda tunnan är den samma oavsett hur fort du fyllt den. Så är det också med energin. Hög effekt under kort tid eller lite lägre effekt under en lite längre tid.

Det är alla kunders samlade effektbehov som avgör om vi måste byta till ”grövre slangar”/grövre kablar samt ”större pumpar”/större transformatorer.

Sammanfattning

När förutsättningarna förändras på sätt som beskrivits ovan, så gäller det att anpassa sig. Det har BTEA gjort och det kommer vi att fortsätta med. Att följa ”en gammal karta” i en ny tid är som alla vet dömt att misslyckas.

Genom införandet av effekttariff så kommer alla våra kunder få tillgång till en ökad kunskap om sin elanvändning. Det kan leda till att man inser att det skulle gå att byta till en mindre huvudsäkring. Den egna elnätskostnaden blir i så fall lägre, eftersom både effektavgiften och den fasta avgiften kommer att minska.

Samtidigt kommer behoven, dels av ny elproduktion och dels av ett kraftigare elnät, att begränsas.

Kort sagt, effekttariffen bidrar till en situation där alla kan bli vinnare.

Med vänlig hälsning

Jörgen Mattsson

VD, Bergs Tingslags Elektriska AB

Tel. 0687-552 02

 

Internetmedia Kommunikationsbyrå AB